Faktabanken

Logga Faktabanken

Faktabank om alkohol och droger med fokus på unga

I faktabanken finns en meny med sökord i bokstavsordning. En del sökord har underliggande/fördjupande sökord som visas när man gått in på huvudsökordet/-orden.

Alkoholens effekter

Cancer

Alkohol ökar risken för cancer. Vissa cancerformer är starkt förknippade med alkohol (i munhålan, svalg, matstrupe och lever). Under senare år har det även blivit klarlagt att alkohol ökar risken för bröstcancer och tjocktarmscancer. Dessa cancerformer hör till de vanligaste, vilket innebär att alkohol påverkar folkhälsan negativt.  IARC, WHO:s cancerforskningsorgan rekommenderas följande Begränsa ditt intag av alkohol, oavsett typ. För att förebygga cancer, undvik helst alkohol helt.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur,
”Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016”. GBD 2016 Alcohol Collaborators, WHO, IARC, WHOs cancerforskningsorgan och Europeiska kommissionens kodex mot cancer.

Hjärnan och nervsystemet

Redan små mängder alkohol påverkar hjärnan med effekter som sämre omdöme, tankeförmåga, minne, reaktionsförmåga och försämrad sömn. Vid mycket hög och långvarig konsumtion skadas hjärnan allvarligt och man kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra sjukdomar i hjärnan och nervsystemet.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur, http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Hjärta och kärl

Att dricka stora mängder alkohol medför risk för skador. Pulsen och blodtrycket ökar och risken för hjärtarytmier (rytmrubbningar) av olika slag ökar, exempelvis förmaksflimmer. Att alkohol skulle förebygga kranskärlssjukdomar är en missuppfattning som saknar vetenskapliga bevis. 

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Hormoner

Hos kvinnor kan halten av manligt könshormon öka vid hög alkoholkonsumtion samtidigt som halten av kvinnliga könshormoner sjunker. Kvinnor som dricker mycket under lång tid får ofta ett mer manligt utseende. Hos män är det tvärtom så att testosteronhalten sjunker redan vid en vanlig berusning. Fertiliteten hos både kvinnor och män minskar vid hög alkoholkonsumtion.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Huden

Alkohol når alla organ och påverkar i stort sett hela kroppen. Huden kan påverkas med symptom så som förvärrade problem med acne/finnar eller eksem. Andra hudsjukdomar som kan blossa upp och förvärras i perioder av hög alkoholkonsumtion är psoriasis, seborré och rosacea.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Immunförsvar och blod

Alkoholkonsumtion hämmar benmärgens förmåga att bilda blodkroppar, vilket minskar de vita blodkropparnas försvarsförmåga vid möte med smittämnen och innebär att man kan bli mer infektionskänslig. Även blodets förmåga att koagulera och de röda blodkropparna och blodvärdet kan påverkas av alkohol.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Levern och matsmältning

Levern är kroppens avgiftningscentral och det är där huvuddelen av alkoholen förbränns. Dricker man måttligt är risken för allvarliga leverskador liten, men ett omfattande drickande ökar risken för fettlever, gulsot och skrumplever. Vid samtidig konsumtion av läkemedel och alkohol kan nedbrytningen av dessa påverkas och man riskerar både för höga och för låga nivåer av läkemedlet i kroppen. Magens slemhinna kan ta skada av alkohol vilket kan leda till magkatarr. Vid långvarigt och högt alkoholintag som till exempel under studenttiden eller andra intensiva festperioder kan man drabbas av inflammation i bukspottkörteln vilket i värsta fall kan bli mycket allvarligt och kräva akut sjukhusvård.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/

Prestationsförmåga och idrott

Skaderisken i samband med idrottande ökar vid alkoholintag grund av att precision, reaktion, koordination och koncentration påverkas negativt. Detta gäller även för en måttlig dos alkohol. Även om man i forskningsstudier observerat att maximal styrka och kraft inte påverkas nämnvärt så försämras effektutveckling och dynamiskt arbete som är betydelsefullt för exempelvis löpning under kortare distans. Liknande situation gäller för kondition och uthållighet. Försämrad uthållighet beror bland annat på försämrad tillgång till kolhydrater, ökad andel energi från anaeroba processer (högre mjölksyra), uttorkning och sämre värmereglering. Även när det gäller idrottsprestation ”dagen efter” då alkoholen är nedbruten finns negativa effekter kvar. Precis som när man är direkt påverkad av alkohol som inte hunnit brytas ned är det den neuromotoriska förmågan som påverkas mest negativt.

Läs mer: ”Kunskapsöversikt: Alkohol och idrott” av C. Mikael Mattsson, Örjan Ekblom och Olof Unogård (odat.)  http://www.gih.se/Global/5_omGIH/Pressmeddelanden/2014/Kunskapsskrift_AlkoholIdrott_2014.pdf

Sex

Alkohol kan både hämma och förstärka den sexuella lusten och förmågan. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och se olika ut i olika situationer. Alkoholen påverkar halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Välbehaget man känner vid lättare berusning beror till stor del på att dopaminet får en ökad aktivitet i hjärnans centrum för känslor av njutning och välbefinnande. Dopaminet kan ge känslor av upprymdhet och kan även vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten.

Att alkohol kan öka lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka nedsatt sexuell förmåga både på lång och kort sikt. Det hänger bland annat ihop med att den påverkar mängden manligt och kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Alkohol kan göra att produktionen av testosteron minskar redan vid en relativt måttlig berusning. Alkoholkonsumtion stimulerar också enzymer som förbränner testosteron. En orsak till att vissa kvinnor kan känna ökad sexuell lust när de druckit alkohol är att mängden testosteron ökar medan det kvinnliga könshormonet östrogen minskar.

Den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter av serotonin medför bland annat ökad känsla av välbefinnande medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, men bara tillfälligt.

Annat som anses spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme. Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta ”time out” från skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten.

Alkohol påverkar även omdömet. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner minskar i samband med alkoholkonsumtion.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur,
http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf

STAD rapport 61 - Alkohol, droger och sexuell hälsa - Utveckling av alkohol- och drogförebyggande arbete i samarbete med ungdomsmottagningar: http://stad.org/sites/default/files/media/STAD%20rapport%2061_1.pdf

Sömn

Alkohol kan underlätta insomnandet eftersom den får oss att slappna av. Av det skälet används det ibland för självmedicinering mot stress och för att kunna somna. Men efter en tids användning avtar denna positiva effekt. Alkoholen har negativa effekter genom att den försämrar sömnens kvalitet. Detta beror på att den påverkar de delar av hjärnan som styr sömnen. Under en normal natt passerar vi olika stadier av sömndjup. Alkoholen rubbar dessa mekanismer och sömnen blir inte tillräckligt djup.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur, ”Acute effects of alcohol on sleep are mediated by components of homeostatic sleep regulatory system” av Noor Alam och  Dennis McGinty  (2017) Wiley Digital Archives,
http://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/     

Alkoholriskbruk bland unga

Alkohol kan vara mer skadligt för unga än för vuxna eftersom ungas kropp och hjärna är i pågående utveckling som kan störas. Unga har också ofta svårare att överblicka risker och konsekvenser av sitt beteende än vuxna har. Alkohol har negativa effekter på hjärnan oavsett ålder. På grund av de intensiva processer och den utveckling som sker i hjärnan just under barndomen och tonåren ända upp till 25-årsåldern är unga människors hjärnor mer känsliga för alkoholens effekter än den vuxna hjärnan.

Även kroppsstorleken spelar roll för alkoholens effekter. En mindre kropp innehåller mindre vätska att späda ut alkoholen med, vilket innebär att om två personer dricker samma mängd alkohol så kommer den mindre personen att bli snabbare och mer berusad. Det är dessutom så att tjejer kan ta mer skada av alkohol och berusningsdrickande än killar eftersom de i förhållande till sin kroppsvikt har större andel kroppsfett och därför mindre övrig kroppsvolym att ”späda ut” alkoholen med.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf

AUDIT – Alcohol Use Disorders Identification Test

Även om unga inte bör dricka alkohol alls på grund av de särskilda risker som alkoholkonsumtionen medför när att kroppen, inklusive hjärnan, inte är färdigutvecklad så har alkoholforskare och kliniskt verksamma försökt ange risknivåer baserat på mängd alkohol och hur den intas. Enligt schemat nedan räknas minst 4 poäng för kvinnor respektive minst 5 poäng för män som riskbruk. Schemat bygger på formuläret AUDIT-C, som är en kortare version av det ursprungliga AUDIT-formuläret som har 10 frågor. Exempel på dryckesmönster för en kvinna som innebär 4 poäng är: Dricker alkohol 2-4 gånger i månaden, för det mesta 1-2 glas per gång men vid ett av dessa tillfällen dricker hon 4 glas eller mer (berusningsdrickande). Det ska återigen påpekas att en konsumtion som ligger under denna nivå kan vara riskfylld ändå, speciellt om personen som dricker har många andra riskfaktorer. Se vidare under Riskfaktorer och skyddsfaktorer.

AUDIT-C Frågor:

Poängsystem

Poäng

0

1

2

3

4

Hur ofta dricker du alkohol?

Aldrig

1 ggr/mån eller mer sällan

2-4 ggr/mån

2-3 ggr/v

4 ggr/v eller mer

Hur många glas* dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

1-2

3-4

5-6

7-9

10 eller fler

Hur ofta dricker du sex sådana glas* eller mer vid samma tillfälle?

Aldrig

Mer sällan än en gång i månaden

Varje månad

Varje vecka

Dagligen eller nästan dagligen

Poäng: Riskbruk ≥ 5 poäng (man), ≥ 4 poäng (kvinna)

 

*1 standardglas innehåller 12 gram alkohol. Denna mängd alkohol finns i exempelvis 1 glas vin (10-15 cl), 1 folköl (50 cl), 1 liten starköl (33 cl) respektive 1 liten drink (4 cl starksprit)

Läs mer: http://beroendecentrum.se/fakta/alkohol/  
http://dok.slso.sll.se/BeroendeC/AUDIT.pdf

 STAD rapport 61 - Alkohol, droger och sexuell hälsa - Utveckling av alkohol- och drogförebyggande arbete i samarbete med ungdomsmottagningar: http://stad.org/sites/default/files/media/STAD%20rapport%2061_1.pdf

 

Berusning

Unga kan ha svårare än vuxna att märka när de blir berusade och risken är att de blir för fulla alltför fort. Ungdomar och unga vuxna som dricker mycket och ofta kan bli beroende på bara några år. För vuxna tar det oftast längre tid och då kan det vara lättare att se signalerna. Se vidare under Berusningsnivåer.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur, http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf

Risk att självkänslan skadas

Kroppen utvecklas mycket i ungdomsåren och även personligheten genomgår en känslig period. Det är nu man utvecklar sin självkänsla (utvecklas inte självkänslan även i barndomen?), det vill säga de tankar man har om sig själv och den man är. Om man vänjer sig vid att göra vissa saker, som exempelvis prata med folk, flörta och ha roligt när man är påverkad av alkohol, är risken stor att man alltid kommer behöva berusa sig för att våga göra det. Många känner kanske att alkoholen ger bra självförtroende och underlättar i början, men i det långa loppet leder det till en sämre självkänsla. Det kan göra att man avstår från sådant man egentligen skulle vilja göra eller gör saker mer för andras skull än sin egen.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur, http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf

Våld

Det finns en stark koppling mellan misshandel och alkoholpåverkan, både för den som utsätter någon för misshandel och för den som utsätts. Enligt Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU) från 2015 anges att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller annan drog i 62 procent av misshandelsfallen. I 39 procent av fallen har den misshandlade själv varit påverkad. Risken för olyckor ökar när man är påverkad av alkohol eftersom hjärnan inte fungerar lika bra som i nyktert tillstånd. Fallolyckor, brandolyckor och drunkningsolyckor är några exempel. Alkohol kan också leda till relationsproblem. I undersökningar uppger många ungdomar att de hamnat i bråk med sina kompisar, haft sex fast de egentligen inte ville, eller haft sex utan skydd när de varit fulla.

Läs mer: http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf,
”Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott” (2015) Brottsförebyggande rådet: https://www.bra.se/download/18.779f51ff14b839896444f1/1424700908919/2015_Kortanalys_Alkohol_och_drogp%C3%A5verkan.pdf

STAD rapport 61 - Alkohol, droger och sexuell hälsa - Utveckling av alkohol- och drogförebyggande arbete i samarbete med ungdomsmottagningar: http://stad.org/sites/default/files/media/STAD%20rapport%2061_1.pdf

Ökad risk i trafiken

Med en onykter förare vid ratten ökar risken för olyckor redan vid 0,2 promille. Även om en ungdom inte kör bil själv är det mycket viktigt att vara uppmärksam på risken att hen åker med en förare, kanske en äldre kamrat, som druckit alkohol. Enligt en enkät från 2017 bland elever i årskurs nio hade 12 procent av eleverna åkt motorfordon med en berusad förare under de senaste 12 månaderna (2017). Tre av fem omkomna mopedförare är dessutom alkoholpåverkade.

Läs mer: http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf https://www.can.se/Publikationer/rapporter/skolelevers-drogvanor-2017/

Amfetamin

Amfetamin är en så kallad centralstimulerande drog som påverkar det centrala nervsystemet. Drogen frisätter dopamin i hjärnan vilket ger ett rus som kan vara i flera timmar. Amfetamin tas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras. Mindre doser amfetamin kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslor kan försvinna och blodtrycket stiga. Hjärtat kan också börja slå fortare och andningen bli snabbare. Större doser kan ge feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Långvarigt missbruk av amfetamin kan leda till rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer, ångest, vanföreställningar och psykos.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/amfetamin/

Anhörig- och föräldraperspektivet

En undersökning som IQ gjorde våren 2013 (IQ, undersökning föräldrar och tonåringar) visar att föräldrar och tonåringar är ganska överens om hur man ser på föräldrars roll och ansvar gentemot sina barn när det gäller alkohol. 71 procent av tonåringarna tyckte att det är bra att föräldrarna sätter gränser, medan 97 procent av föräldrarna tyckte så. 71 procent av ungdomarna tyckte att det är bra att föräldrar håller kontakt under en utekväll, fest eller resa medan 93 procent av föräldrarna tyckte det. 54 procent av tonåringarna ansåg att det är bra att föräldrarna sitter uppe och väntar på dem när de varit ute. 85 procent av föräldrarna ansåg detta.

Genom att ha en öppen och respektfull dialog om förväntningar, regler och attityder kring ämnen som alkohol och droger kan risken minskas för problem hos ungdomar. Det kan vara en fördel att prata om vad alkohol och droger är, varför en del använder det, hur man blir beroende och vilka riskerna är, även om man för tillfället inte är orolig. Det är också bra om man som förälder eller nära anhörig försöker få samtalet så öppet som möjligt, lyssnar noga, är nyfiken och ställer öppna frågor så att den unge själv får reflektera.

Unga har ofta starka åsikter om alkohol och droger och tror gärna på sånt de hört från kompisar eller information de hittat på nätet. Det är därför bra om man som vuxen kan sin sak och vet vad man själv tycker, utan att kritisera eller fördöma. Tonåringar litar ofta på sina föräldrar och kommer att lyssna och ta till sig den information och det stöd de erbjuder även om det inte alltid märks direkt. När tonåringar blir äldre påbörjas processen att frigöra sig från föräldrarna. Under denna period kan skillnaderna i synsätt och åsikter öka och det kan bli svårare att nå varandra. Men det betyder inte att man som förälder inte ska försöka och det är då bra att ha god tid på sig för dessa samtal. Några tips på vad man i övrigt kan göra för att förebygga problem med alkohol och droger är:

Inspirera och uppmuntra fritidsintressen. Ungdomar som sportar, är med i någon förening eller har någon hobby väntar ofta med att pröva droger. När de blir äldre har de lättare att säga nej och ju senare man testar eller börjar använda droger desto mindre risk har man att få allvarliga problem och skador.

  • Var engagerad i skola och fritidsaktiviteter.  På så sätt är det lättare att hålla koll på vad som händer i barnets umgängeskrets. Kontakten med andra föräldrar underlättas också och man kan dela upplevelser och information med varandra.
  • Lär tonåringen att de alltid har rätt att säga nej. Det är lätt att falla för grupptryck och det kan vara svårt för unga att erkänna att de blir påverkade eller att de har gjort något de vet är fel. En öppen dialog med uppmuntran och bekräftelse kan stärka självförtroendet och förmågan att saga nej.
  • Dröj inte med att ta hjälp om barnet har problem med inlärning, mår dåligt eller har ett problematiskt beteende. Tidigt stöd minskar risken för alkohol- och drogproblem i tonåren.
  • Undvik inte samtalen om alkohol och droger och våga framförallt prata om riskerna utan att använda skrämselpropaganda.


Läs mer: ”Lyssnar din tonåring: Samtal med förändring som mål” av Liria Oriz och Charlotte Skoglund (2017) Adlibris

http://www.tonarsparloren.se/public/assets/documents/Tonarsparloren.pdf
https://www.iq.se/fakta-om-alkohol/vad-kan-man-gora-som-foralder

Anmälningsskyldighet

För barn som är under 18 år gäller anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid misstanke om att barnet far illa. Denna anmälningsskyldighet gäller ungdomsmottagningarnas personal, liksom personal i andra verksamheter som rör barn och ungdomar, exempelvis övrig hälso- och sjukvård, tandvård, förskola, skola, socialtjänst och kriminalvård. Från den 1 januari 2013 gäller att anmälningsskyldiga som i sin verksamhet ”får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa” genast ska göra en anmälan till socialnämnden.

I prop. 2012/13:10 (s. 47) lyfter regeringen fram att det inte är möjligt att närmare exemplifiera situationer när barn far illa. Det går inte heller att tydligt ange vid vilken misstankegrad anmälan ska göras utan det varierar beroende på barnets ålder och förhållanden i övrigt. Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Vidare ingår barn och ungdomar som far illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende eller som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Barn med stora problem i skolsituationen på grund av en social problematik kan också anses ingå i målgruppen. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan till socialtjänsten utan skyldigheten utgår från anmälarens egna iakttagelser och oro för barnet.

Läs mer/källa: ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2018)
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

Barn som motsätter sig en anmälan till socialtjänsten

Ibland kan barn motsätta sig en anmälan till socialtjänsten. De kan anförtro förhållanden till personalen i tron att personalen har fullständig tystnadsplikt. Barnen kan vara rädda för vad som kommer att hända med deras förälder eller syskon om socialtjänsten blir i informerade om deras situation. De kan också vara rädda för att situationen ska bli värre om deras utsatthet blir känd av socialtjänsten. Personal med anmälningsskyldighet kan aldrig lova ett barn att inte anmäla uppgifter som socialtjänsten måste få via den lagstadgade anmälningsskyldigheten. Barnen kan då behöva extra stöd genom anmälningsprocessen och den eventuella utredningen.

Läs mer/källa: ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2018)
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

Information till vårdnadshavare

Det finns ingen skyldighet att informera vårdnadshavare innan en anmälan till socialtjänsten görs. Det kan dock underlätta en fortsatt kontakt och ett eventuellt samverkansmöte om vårdnadshavarna blir informerad om att anmälan görs. Utgångspunkten är att försöka få vårdnadshavarna att förstå att det finns en oro för barnets situation och att avsikten är att hjälpa och stödja barnet och dem själva samt att ungdomsmottagningen har en anmälningsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa. Utarbetade rutiner kring hur ett sådant samtal till vårdnadshavare ska gå till kan underlätta för personalen. Om anmälaren är osäker på vilken information som ska lämnas kan hen fråga socialtjänsten om det.

Läs mer/källa: ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2018)
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är en grupp preparat som när de används som läkemedel syftar till att minska ångest och oro samt hjälpa mot sömnsvårigheter. Bensodiazepiner kan vara kraftigt vanebildande. Ungdomar kan få tag på bensodiazepiner via recept hos en läkare eller genom att köpa av någon ”på gatan” eller via internet. Ofta används bensodiazepiner för att förstärka effekten av andra preparat eller för att minska de negativa biverkningarna eller konsekvenserna av annat drogintag. När man är påverkad av bensodiazepiner kan man uppträda drogpåverkat, vara lite slö, ha hängande ögonlock och sluddrigt tal. För vissa kan bensodiazepiner ge en så kallad paradoxal reaktion och en person som verkar mer eller mindre utslagen kan plötsligt vakna upp och bli som ombytt, aggressiv och våldsam mot sin omgivning. Bensodiazepiner påverkar minnet både akut och på lång sikt och kallas ibland för ”fludder”, ”benso”, ”date-rape drug”, ”stavar”, ”stes”, ”roppar” och andra förkortningar av läkemedelsnamn eller syftningar på effekten av preparatet.

Läs mer: "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur https://www.drugsmart.com/faq/vad-ar-benzo-och-vilka-effekter-har-den/ https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-somnsvarigheter/

Beroende

Nedan redogörs för beroende av alkohol och andra droger. Enligt diagnossystemet ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems), gäller för beroende att tre av följande sex kriterier ska vara uppfyllda inom de senaste 12 månaderna:

  1. Stark längtan efter drogen
  2. Svårighet att kontrollera intaget
  3. Fortsatt användning trots skadliga effekter
  4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser
  5. Ökad tolerans
  6. Fysiska abstinenssymtom. 

Ett annat diagnossystem, DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) inkluderade i sin tidigare version (IV) diagnosen beroende. Denna har nu ersatts av diagnosen substansbrukssyndrom som även ersätter den i DSM tidigare använda diagnosen missbruk. Se vidare under Substansbrukssyndrom.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur https://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10
https://dsm.psychiatryonline.org/

Beroendeutveckling

I hjärnan finns ett belöningssystem som styr beteenden mot aktiviteter som ökar chansen för såväl individens som artens överlevnad. Detta system av nervbanor kommunicerar hela tiden med förnuftet i hjärnans främre delar. Ett centralt ämne (s.k. signalsubstans) i belöningssystemet är dopamin som frisätts vid aktiviteter som varit gynnsamt för överlevnad. Gemensamt för i princip alla beroendeframkallande droger är att de frisätter dopamin i belöningssystemet vilket resulterar i en initial rus- och euforikänsla. Beroende utvecklas genom en kombination av nedanstående faktorer som är unik för varje individ.

  • Exponering
  • Genetisk sårbarhet
  • Psykologisk sårbarhet
  • Miljömässiga & sociala faktorer

Se vidare under Riskfaktorer och skyddsfaktorer.
Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

Berusningsnivåer

Graden av alkoholpåverkan avgörs genom mätning av alkoholkoncentrationen i blodet, uttryckt i promille som betyder tusendel. Vid en promille alkohol i blodet består blodet alltså till en tusendel av alkohol. Promillehalten avgörs av flera faktorer:

  • Hur mycket alkohol som druckits
  • Hur snabbt alkoholen druckits
  • Hur mycket personen ifråga väger
  • Om alkoholen intagits på tom mage eller tillsammans med mat
  • Om den som druckit är man eller kvinna. (Kvinnor påverkas i allmänhet mer och når tidigare en högre promillehalt).
  • Var flickor eller kvinnor befinner sig i sin menscykel.

Promillehalten i blodet är som högst ungefär en timme efter att man druckit. Exakt vilken inverkan olika promillehalter har på en person går inte att säga, utan beror bland annat på hur mycket alkohol man tidigare använt (tolerans). Berusningseffekterna vid olika promillehalter som anges nedan är hämtade från vuxna personer som inte utvecklat några tecken på alkoholberoende (tolerans).

  • 0,2 promille – Man känner sig avslappnad och mindre självkritisk. För vuxna är detta gränsen för rattfylleri.
  • 0,5 promille – Man känner sig upprymd, vågar mer och släpper på hämningar.  Kroppens reflexer är påverkade, precisionen i rörelser minskad, omdömet grumlat och förmågan att ta in information är försämrad.                                                                                                   
  • 0,8 promille – Man luktar alkohol, ser sämre och är högljudd och yvig i rörelserna. Man känner sig överdrivet självsäker.
  • 1 promille – Man talar sluddrigt och har en nedsatt förmåga att kontrollera muskler och känslor. För vuxna är detta gränsen för grovt rattfylleri.
  • 1,5 promille – Man har svårt att hålla balansen. Det är vanligt med känsloutbrott och illamående.
  • 2 promille – Man ser dubbelt, har svårt att prata och att gå upprätt.
  • 3 promille – Man har svårt att uppfatta vad som händer och är på gränsen till medvetslöshet.
  • 4 promille – Man är medvetslös, andningen är långsam och man riskerar att dö av alkoholförgiftning.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

Cannabis

Cannabis, även känt som marijuana i växtform (gräs, weed) och hasch i kådform, är en drog som verkar genom att aktivera cannabisreceptorer som förekommer i stora delar av hjärnan. Cannabis röks oftast och ger en snabb effekt. Ruset varar i cirka fyra timmar, men är intensivast inom15-30 minuter. Cannabisruset kan ge en känsla av avslappning och att man blir pratig och kanske fnittrig.  Efter en stund kan en känsla av kreativitet, insikt och lugn infinna sig. Vid långvarig användning och förgiftning kan minnessvårigheter och motoriska svårigheter uppstå. Detta beror på att det är extra tätt med cannabisreceptorer i lillhjärnan (bakre delen av hjärnan som samordnar rörelser och balans) och hippocampus (del av hjärnan där minnen kodas in). Cannabis kan vid långvarig användning även leda till apati och depression. Personer som röker cannabis har större risk att utveckla psykos och schizofrenisjukdom jämfört med jämnåriga som inte använt cannabis. Cannabisreceptorer finns även i andra delar av kroppen, t ex inom immunförsvaret, vilket förklarar att cannabis har negativa effekter även i resten av kroppen. Cannabis röks ofta rullat i papper utan filter. Det gör att cannabisrök innehåller ännu fler cancerframkallande ämnen än vanliga cigaretter och risken för allt från astma till andra lungsjukdomar och cancer i munhåla, svalg och lungor kan kopplas till cannabisrökning. Synliga tecken på cannabispåverkan är vida pupiller och rödsprängda ögonvitor. Ungdomar som använder cannabis kan få permanenta problem med intelligensen. Hjärnan är inte färdigutvecklad före 25 års ålder och cannabis hämmar de nervcellskopplingar som ska utvecklas under uppväxten. Studier från Australien visar på lägre IQ hos personer som använt cannabis. Mest troligt gäller detta även syntetiska cannabinoider som har samma biologiska verkan. En del är dessutom mycket starkare.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/cannabis/

Centralstimulerande medel

Så kallade centralstimulerande medel påverkar det centrala nervsystemet. Vanligaste preparat i denna grupp är amfetamin, kokain och ecstasy. Se vidare under Amfetamin, Kokain, Ecstasy respektive Nätdroger.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/cannabis/  https://giftinformation.se/temasidor/forgiftningar-vuxna/missbruk/

Ecstasy

Ecstasy (MDMA) är ett centralstimulerande preparat som liknar amfetamin och meskalin. Drogen har uppmärksammats genom kopplingen till ungdomar och festande i klubbmiljö. Ecstasy intas företrädesvis i form av tabletter. Analyser av Ecstasytabletter i Sverige har visat att de innehåller en blandning av amfetamin och olika varianter av Ecstasy. Ecstasy ger ett rus som varar ca 1-3 timmar med starka känsloupplevelser genom frisättning av Serotonin. Man kan känna sig överlycklig, kär, förtvivlad eller få skratt- eller gråtattacker. Man kan uppleva ökad empati och en känsla av att komma nära andra människor. Drogen minskar kroppens förmåga att kontrollera temperatur vilket gör att man måste dricka mycket vatten under tiden man tar ecstasy for att inte bli överhettad. Ecstasy i kombination med alkohol kan orsaka skakningar och att man gnisslar tänder. Allvarliga effekter av ecstasy är kollaps, leverpåverkan och även hjärnskador vilket beror på att drogen påverkar dopamin och serotonin i hjärnan. Detta kan leda till ett akut livshotande tillstånd som kallas för Serotonergt syndrom. Detta kräver omedelbar vård. Rubbningar i serotoninbalansen kan också leda till djupa depressioner, psykoser och utmattning.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/ecstasy/

GHB

GHB (gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra) är från början ett narkosmedel med lugnande effekt. Det påverkar både sömn, vakenhet och känslor som aggressivitet och sexualitet. GHB intas nästan alltid i flytande form och tas upp i blodet via tarmarna. GHB påverkar snabbt det centrala nervsystemet. Ruset liknar det som uppstår vid alkoholintag och är ångestdämpande och uppiggande. Senare kan dåsighet infinna sig. GHB kan också ge känslor av upprymdhet, men även oro och aggressivitet. Man kan bli stökig, hyperaktiv och förvirrad (snedtända). Regelbunden användning kan leda till sömnsvårigheter, ångest, yrsel, minnesförlust, kräkningar, blodtrycksfall och huvudvärk. En vanlig dos GHB är 1 till 2 centiliter, alltså mindre än en halv tesked, vilket gör att det är väldigt lätt att överdosera. Detta kan ledan tillallvarlig förgiftning med djup medvetslöshet och andningspåverkan som även kan resultera i dödsfall. Personer som missbrukar GHB kan få tag i det via internet eller utomlands.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/ghb/

Hallucinogener

Hallucinogener är ett samlingsnamn för preparat som har liknande psykoaktiva effekter som ger hallucinationer och vanföreställningar. Exempel på hallucinogener är ecstacy, LSD, meskalin samtpsilocin och psilocybin som finns i vissa hallucinogena svampar. Hallucinogener ger förvrängningar av sinnesintryck samt starka känsloupplevelser. Se vidare under LSD, Svampar respektive Nätdroger.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://beroendecentrum.se/fakta/droger/lsd-och-andra-hallucinogener/

Hasch

Se under Cannabis

Heroin

Se under Opiater  

Kokain

Kokain är en så kallad centralstimulerande drog som påverkar det centrala nervsystemet. Kokain ger en ruseffekt som varar ungefär 30 minuter. Kokain förekommer vanligen i form av pulver som sniffas. Pulvret kan, om det löses upp, även injiceras. Crack är en speciell form av kokain som man röker. Små doser kokain kan ge ökad energi, ökad vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare. Större doser kan ge feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Långvarigt missbruk leder ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas med ostadig gång och ryckiga rörelser. Tecken på kokainpåverkan är stora pupiller och tics (ofrivilliga rörelser) i ansikte och hals. Typiska tecken på kokainsniffning är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. Långvarigt kokainmissbruk kan leda till rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och misstänksamhet och även psykos.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/kokain/

Lagar och regelverk för ungdomsmottagningar

Huvudmännen för ungdomsmottagningarna, exempelvis landstinget eller kommunen, ansvarar för att klargöra vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken befattning, samt vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. Relevanta lagar och förordningar för ungdomsmottagningarnas verksamhet är framför allt:

  • Abortlagen
  • Arbetsmiljölagen
  • Brottsbalken/Sexualbrottslagstiftningen
  • Diskrimineringslagen
  • Hälso- och sjukvårdslagen
  • Journallagen
  • Kommunallagen
  • Patientlagen
  • Patientsäkerhetslagen
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
  • Patientdatalagen
  • Sekretesslagen
  • Smittskyddslagen
  • Socialtjänstlagen

I mötet med ungdomar under 18 år ska personalen även förhålla sig till Föräldrabalken (1949:381) och FN:s barnkonvention, antagen 1989.

På riksdagens webbplats kan man läsa mer om aktuella lagar och förordningar ( www.riksdagen.se), under rubriken Dokument& lagar >Lagar >Svensk författningssamling). I ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2015) finns också mer lättillgängliga beskrivningar. (tror det kommit en ny handbok, jag kollar upp det)

Läs mer/källa: ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2018)
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

Barn under 18 år

När ungdomar under 18 år (barn) kommer till ungdomsmottagningarna måste personalen förhålla sig till vårdnadshavarens rättigheter i angelägenheter som rör deras barn. Som huvudregel har vårdnadshavare rätt att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, samt att ta del av journaluppgifter som rör unga under 18 år, exempelvis uppgifter om alkohol- och droganvändning och andra riskbeteenden/situationer. I takt med stigande ålder aktualiseras frågan om när ungdomsmottagningen eller andra vårdgivare inte längre behöver informera vårdnadshavarna, samt i vilka fall barnet kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning om barnet ska anses ha självbestämmanderätt.

Den patientlag som trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15 stärker barnets ställning och inflytande över vården i förhållande till tidigare lagstiftning. Ungdomar under 18 år är i många situationer kompetenta att bestämma över sig själva och får då styra över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut och att samtycka eller ha rätt att säga nej till vård eller behandling. För att bedöma ifall en ungdom/barn är kompetent att ta till sig relevant information, fatta egna beslut och förstå konsekvenserna av sina beslut så genomförs en individuell mognadsbedömning.

Bedömningen om mognadsgrad baseras på vilken typ av beslut det rör sig om och dess komplexitet. Därmed krävs det olika bedömningar beroende på vilket beslut som ska fattas och detta görs av den som är ansvarig för vården. När det gäller yngre barn/tonåringar är det bra att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen ha tystnadsplikt gentemot vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information. I fall där det kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, gäller tystnadsplikt. Se vidare under Anmälningsskyldighet.

Läs mer/källa: ”Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar”, FSUM (2018)
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla

LSD

LSD (lysergsyradietylamid) är ett psykoaktivt, hallucinogent preparat som är känt för att ge ett psykedeliskt tillstånd med symptom som hallucinationer och stora pupiller. LSD intas ofta via små pappersbitar som läggs på tungan. Efter 30 till 60 minuter kommer ruset med akuta effekter som pågår 6 till 12 timmar. Dessa kan ge syn-  hörsel och känslohallucinationer samt förändrade uppfattningar om tid, rum och den egna personen. LSD kan också ge ångest, panik eller paranoia. Många får olika typer av psykiska problem, allt ifrån psykoser och depressioner till personlighetsstörningar. Ett fåtal drabbas av flashbacks eller återtrippar.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur, http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/lsd/

Marijuana

Se under Cannabis     

Medberoende

Medberoende är ett begrepp som ofta förekommer i dagligt tal och då ofta betyder att man som anhörig kan dras in i konsekvenserna av någon annans destruktiva beteende. Vanligtvis syftar man på att anhöriga till någon som har problem med exempelvis alkohol, droger, spel, sex eller kanske en psykisk sjukdom utvecklar dysfunktionella kompensationsmekanismer som syftar till att hjälpa eller styra en närstående och upprätthålla kontroll och värdighet. Att leva med ett barn eller ung människa som har utvecklat ett skadligt bruk av alkohol och droger leder ofta till att man som förälder känner stark förtvivlan, försummar sig själv och i slutändan kanske utvecklar egna problem med både fysisk och psykisk ohälsa.

Det finns anledning att ifrågasätta begreppet medberoende, inte minst när det gäller att vara förälder till ett barn som far illa. Genom att säga att föräldrar är (med)beroende upplever många att de känner sig sjukförklarade eller skuldbelagda. En person i kris tenderar att göra irrationella val och fatta ogrundade beslut. Omgivningen kan uppleva att besluten inte är genomtänkta och fungerar kontraproduktivt, men utifrån det egna perspektivet finns ofta en logik som kan förklaras av andra motiv.

Läs mer: ”Medberoende en introduktion” av Eva Palmblad (Red.) (2013) Carlsson Bokförlag,
Gerdner, A. (1999). Problem kring begreppet ”medberoende”: En kritisk granskning av ett omstritt begrepp utifrån forskning och behandlingserfarenhet. Socionomen, 4, 53– 63, ”Lyssnar din tonåring: Samtal med förändring som mål” av Liria Oriz och Charlotte Skoglund (2017) Adlibris

Missbruk

Se under Substansbrukssyndrom

Motiverande samtal (MI)

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som kan användas både då man vänder sig till en person som upplever sig ha ett problem och till dennes anhöriga. MI och metoder som bygger på dess grundläggande idé har visat sig mycket effektiva i arbete med attityd- och beteendeförändring. Metoderna begränsar sig inte till att användas för tonåringar eller vid skadligt bruk av alkohol eller droger utan kan användas för annan typ av beteendeförändring i olika åldersgrupper.

MI kan öppna nya vägar till att kommunicera med tonåringar och unga vuxna. Den grundläggande idén är att med hjälp av empati och samarbete öppna dörren för en dialog. Kortfattat bygger MI på att den som leder samtalet behöver: 

  • Hitta andra personers egen motivation till förändring
  • Hålla tillbaka sin rättningsreflex (att korrigera andras åsikter eller uttalanden)
  • Förhindra att väcka motstånd hos andra

Det finns många vetenskapliga studier som visar att MI fungerar. Särskilt effektiv verkar MI vara när det gäller att påverka och förändra personer som är lite ovilliga att samarbeta, vilket är vanligt hos såväl tonåringar som hos personer med problematiskt alkohol- eller droganvändande. MI ger verktyg att hitta fram till tonåringens egen drivkraft, lust och inspiration till förändring. När en person själv aktivt medverkar i en förändringsprocess så är möjligheten till en bestående förändring mycket större, jämfört med när någon annan kräver, hotar, mutar, vädjar eller tvingar fram ett förändrat beteende.

MI utgår ifrån att den enda man kan förändra är sig själv, den egna inställningen och beteendet. Det finns flera olika metoder som bygger på MI-tekniken och som i upprepade vetenskapliga studier visat sig vara mycket effektiva. Samma forskning visar att metoder som lär närstående hur man bäst hjälper och påverkar anhöriga med riskfyllt alkohol- eller drogbruk att till exempel söka behandling är mycket verksamma.

Läs mer: Lundahl B, Burke BL. (2009). The effectiveness and applicability of motivational interviewing: A practice-friendly review of four meta-analyses. Journal of Clinical Psychology. DOI: 10.1002/jclp.20638, ”Lyssnar din tonåring: Samtal med förändring som mål” av Liria Oriz och Charlotte Skoglund (2017) Adlibris

Nätdroger

Nätdroger är ingen enhetlig grupp av substanser utan utgörs av flera olika typer av droger. Begreppet nätdroger används om substanser som saluförs som missbruksmedel via internet. Vissa av substanserna har hunnit klassificeras som narkotika eller som hälsofarlig vara och andra inte. Exempel på nätdroger är RC-droger ("Research Chemicals") eller designerdroger samt olika rökmixar som Spice, syntetiska cannabinoider och katinon-derivat (MDPV, mefedron). Nätdroger kan grupperas i olika familjer utifrån kemisk struktur och verkningsmekanism.

Spice är den vanligaste benämningen och handelsnamnet på en mängd olika syntetiska cannabisliknande substanser som sprejats på torkade växtdelar avsedda att ge ett rus genom rökning. På internet finns över 1 000 syntetiska cannabinoider (listade med den kemiska strukturformel) som kemister relativt enkelt kan tillverka. Förbjuder myndigheterna en viss substans går tillverkarna bara vidare på listan. En stor del av det spice som beslagits av polis och tull kommer från laboratorier i Asien. Spice utgörs av en blandning av ett tiotal främst indiska örter och kryddor med effekter efter intag liknande cannabis. Substanserna har psykotropa egenskaper och kallas även för syntetiska cannabinoider (SC). De olika cannabinoiderna har oftast benämning efter den kemiska strukturformeln som är en blandning av bokstäver och siffror, t ex CP 47,497.

Många nätdroger innehåller substanser med cannabis och centralstimulerande effekter. Eftersom man sällan vet exakt vad nätdrogen man köper innehåller eller vilken styrka det är kan man inta större mängder än vad man avsett. Det är vanligt att personer med förgiftningstillstånd uppvisar en förvirring som i värsta fall kan övergå i psykosgenombrott, medvetslöshet och kramper. Det som är extra allvarligt och som gäller olika former av nätdroger i betydligt högre utsträckning än t ex cannabis är de kroppsliga effekterna. Effekterna på cirkulationen, hjärtat och blodtrycket som kan likna amfetamin eller kokainöverdoser med hjärtinfarkt och stroke med ibland dödlig utgång. Man har även sett att andra organsystem, som exempelvis njurarna och levern sviktat. Detta kan i sällsynta fall ske flera dagar efter den akuta förgiftningen.

Måttlig förgiftning av nätdroger med cannabis- och amfetaminlikande effekter kan ge:

  • Eufori, upprymdhet
  • Sedation (medvetandepåverkan)
  • Panikkänslor, ångest
  • Hunger
  • Illamående, kräkningar
  • Minnesstörningar
  • Muntorrhet
  • Vida pupiller
  • Rödsprängda ögonvitor
  • Hjärtklappning
  • Tremor (skakningar)
  • Hypertoni (högt blodtryck)

Allvarliga förgiftningstillstånd av nätdroger med cannabis- och amfetaminlikande effekter kan ge:

  • Rastlöshet
  • Emotionell (känslomässig) instabilitet
  • Förvirring
  • Medvetslöshet
  • Kramper
  • Hallucinationer – akut psykos
  • Rytmrubbingar (ink bradycardi)
  • Bröstsmärta –  hjärtinfarkt
  • Njursvikt
  • Leversvikt
  • Stroke

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) gör årligen sedan 1971 undersökningar bland elever i årskurs 9 och sedan 2004 även bland elever i gymnasiets årskurs 2. I dessa undersökningar belyser man utvecklingen av drogvanor och drogmönster. Ca 5 % av eleverna i gymnasiets årkurs 2 har någon gång använt nätdroger. De elever som använt nätdroger skiljer sig kraftigt från genomsnittet även beträffande andra vanor och beteenden, vilket syns i jämförelserna nedan. Andelarna utan parentes representerar elever som rapporterar att de använt nätdroger och andelarna inom parentes representerar elever som rapporterar att de inte använt nätdroger.

  • 79% använt cannabis (16%)
  • 15% använt kokain (1%)
  • 15% använt amfetamin (1%)
  • 44% högkonsumenter av alkohol (12%)
  • 55% rökare (14%)

Se vidare under Spice.

Läs mer: CAN: https://www.can.se/contentassets/fc40ece46c3e4e319d20c9f107b2eadb/ungdomar-som-anvander-natdroger---vilka-ar-de.pdf
"Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur
https://www.drugsmart.com/fakta/
http://www.drogportalen.se/ecstasy/

Opiater

Till gruppen opiater hör allt från illegala substanser som heroin och morfin till så kallade opioidinnehållande läkemedel som Fentanyl, Metadon, Tramadol, Citodon och hostmedicinen Cocillana etyfin. På grund av sina smärtstillande och berusande egenskaper har opium(vallmon) använts under flera tusen år. Icke medicinskt bruk av opiater har ökat och ungdomar kan komma över dem via felaktig förskrivning från läkare, via langare ”på gatan” och genom att beställa illegalt importerade preparat via internet. Opiater finns i olika former, som tabletter eller injektionsvätska. Drogen verkar genom kroppens opioida system som påverkar smärtupplevelser, hur immunsystemet fungerar samt känslomässiga reaktioner.

Opiater ger ett snabbt rus. Ett par minuter efter intaget upplevs stark eufori och under cirka en halvtimme känns en mer stillsam eufori. En känsla av att vara i balans kan bestå i flera timmar. En person som tagit en opiatliknande drog beter sig ofta inbundet, kan tala och röra sig långsammare än vanligt, ha små pupiller och blir ofta helt ointresserad av att ha sex. Även magtarmkanalen saktas av och personer som använder opiater regelbundet kan bli kraftigt förstoppade.

Opiater är väldigt beroendeframkallande på grund av det kraftiga ruset men också på grund av en snabb toleransökning. Personer som använt opiater regelbundet kan behöva högre och högre doser för att inte utveckla abstinens. Denna kommer ofta inom ett dygn efter senaste opiatintag och brukar yttra sig som svettning, snuva och ökat tårflöde medstora, vida pupiller. Muskelvärk och myrkrypningar liksom rastlöshet, sömnlöshet, illamående, och diarré är vanligt. De stegrande doserna ökar risken för överdos, som kan leda till andningsstillestånd och till döden. Förutom risken för överdos så är några bieffekter att man slutar känna smärta. Man kan också få olika följdsjukdomar så som depression, fobier, ångest och personlighetsstörningar. Opiater som injiceras, exempelvis heroin, kan bidra till spridning av HIV, hepatit B och hepatit C om sprutor delas mellan användare.

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur http://beroendecentrum.se/fakta/droger/heroin-morfin-kodein-och-andra-opiater/

Orosanmälan

Se under Anmälningsskyldighet

Promillehalt

Se under Berusningsnivåer

Psykisk ohälsa

Med psykisk ohälsa avses psykiska symtom som är oönskade och som ökar risken för psykisk sjukdom. Vanliga uttryck för psykisk ohälsa är nedstämdhet, oro, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnsvårigheter. Psykisk ohälsa kan också visa sig som psykosomatiska symtom, till exempel magont och huvudvärk. Utagerande beteendeproblem som bråkighet eller överaktivitet kan vara andra uttryck för psykisk ohälsa. När de psykiska symtomen ger stort lidande och en stor påverkan på livssituationen kan de definieras som psykisk sjukdom eller med psykiatriska diagnoser enligt sjukvårdens klassifikations- och diagnossystem (ICD-10 och DSM-5). Diagnoser som till exempel ADHD, autism och utvecklingsstörning är tillstånd som i hög grad påverkar barn och ungas uppväxt och skolsituation, och ökar sårbarheten för påfrestningar med psykisk ohälsa som en möjlig följd. De har i den nya versionen av DSM (DSM-5) samlats under rubriken ”neurodevelopmental disorders/utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser”.

Det är många ungdomar som i olika kartläggningar anger att de besväras av oro, ängslan, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom. Sedan 1980-talet har utvecklingen av barn och ungdomars hälsa följts genom studien ”Skolbarns hälsovanor” som genomförs av Folkhälsomyndigheten, där ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åriga elever svarar på hur ofta de har haft psykiska och somatiska besvär under de senaste sex månaderna. Från år 1985/86 då studien påbörjades till år 2013/14 har det skett en fördubbling av andelen flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år som uppger att de haft minst två besvär mer än en gång i veckan. Bland 13-åriga flickor har andelen ökat från 24 till 46 procent och bland 13-åriga pojkar från 15 till 27 procent. Bland 15-åriga flickor har andelen med minst två besvär, mer än en gång per vecka, ökat från 29 till 57 procent och bland 15-åriga pojkar från 15 till 31 procent. Bland 11-åringarna har det inte skett någon ökning.

Skolverkets återkommande enkätundersökning om elevers och lärares attityder till skolan visade 2015 att elevernas upplevda stress ökat under senare år. Andelen elever i årskurs 6 som uppgav att var stressade varje dag eller flera gånger i veckan var 31 procent 2015 jämfört 17 procent 2012. I gymnasieskolan uppgav sex av tio flickor att de oftast eller alltid vara stressade i skolan jämfört med tre av tio pojkar. Eleverna uppgav att det främst var läxor, prov och egna krav som ger upphov till stress.

Studier visar att självrapporterade psykiska besvär är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor (Socialstyrelsen 2013). Många ungdomar som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten på grund av skadligt bruk av alkohol eller droger har ofta andra psykiatriska diagnoser. Dessa är ofta utredda och odiagnostiserade då ungdomen aktualiseras på grund av alkohol- eller drogproblem.

Läs mer: ”Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18”, Folkhälsomyndigheten (2018),
“Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013”, Socialstyrelsen (2013): https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

”Attityder till Skolan 2015”, Skolverket (2016)
https://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10 https://dsm.psychiatryonline.org/

Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Alkohol- och drogberoende grundläggs ofta under ungdomsåren. Klarar man sig genom sina tonår och sin unga vuxna period så har man många gånger lägre risk att utveckla skadligt bruk eller beroende jämfört med om man testar eller använder alkohol och/eller droger före18 års ålder.

Generellt menar man att riskfaktorer är faktorer som ökar sannolikheten för att problem ska uppstå och skyddsfaktorer är vad som minskar risk för problem. Flera riskfaktorer förekommer ofta samtidigt och det finns få enkla orsakssamband. Ingen enskild riskfaktor utgör en enskild förklaringsmodell. Det är viktigt att skydda ungdomar från alkohol och droger eftersom hjärnan är under intensiv utveckling dessa år. Bland annat vet man att kopplingen mellan olika delar av hjärnan utvecklas och att vissa delar ska få växa till medan andra ska få tillbakabildas.

Exempel på skyddsfaktorer är goda kamratrelationer, trygga hemförhållanden, att ha lätt för sig i skolan eller att vara duktig i idrott eller andra fritidsaktiviteter. Exempel på riskfaktorer är ärftlig sårbarhet, psykiatrisk diagnos, psykisk ohälsa hos en förälder, avsaknad av ekonomiskt- eller känslomässigt stöd hemifrån. Något som är en riskfaktor för en ung människa behöver inte nödvändigtvis påverka en annan person på samma sätt. Hur stor inverkan de individuella riskfaktorerna har på en enskild individ beror bland annat på hur varaktig och intensiv påverkan av denna riskfaktor är i samspel med individuella genetiska förutsättningar och sårbarhet.

Det finns ungdomar som mot alla odds utvecklas i positiv riktning och blir välfungerande, medan andra är särskilt känsliga för negativa förhållanden i sin miljö. På samma sätt har risk- och skyddsfaktorer också betydelse för hur ungdomar utvecklas och risken för att de utvecklar psykisk ohälsa och andra problem. Stress och andra påfrestningar är en del av livet och kan aldrig helt undvikas, men ungdomar har större chans att möta svårigheter på ett konstruktivt sätt när de upplever att de kan överblicka, förstå och se ett sammanhang i sin situation. Ungdomar som växer upp under trygga och stabila förhållanden får bättre förutsättningar att utveckla självkänsla och konstruktiva färdigheter jämfört med jämnåriga som växer upp i miljöer präglade av otrygghet och instabilitet. Miljöfaktorer, inte bara uppväxt- och hemmiljö utan även i hög grad närmiljö och samhälle såsom skola och omgivning, har betydelse för varje individs motståndskraft och utveckling. Det är alltid skyddande att mötas av förståelse utifrån sina egna förutsättningar, och att det råder acceptans för olikheter. Att få råd och stöd att tackla svåra eller komplexa situationer liksom hjälp och förståelse under svåra perioder i livet är ofta avgörande för hur dessa erfarenheter kommer att prägla den unge framgent. Ungas egna förmågor har också stor skyddande betydelse, till exempel goda intellektuella förutsättningar, hög social kompetens, konstnärliga och idrottsliga talanger.

Läs mer: ”Risk och prognos i socialt arbete med barn – forskningsmetoder och resultat” av Dagmar Lagerberg och Claes Sundelin (2000) Gothia Förlag,
 ”Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken?” av Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed,  I Socialstyrelsen (red) Barn och unga som begår brott – handbok för socialtjänsten (2009) Socialstyrelsen,
Cowen, E. L. and Work, W. C. (1988), Resilient children, psychological wellness, and primary prevention. American Journal of Community Psychology, 16: 591-607. doi:10.1007/BF00922773

Riskfaktorer för alkohol och droganvändande

Nedan listas faktorer på olika nivåer som kan öka risken för alkohol- och droganvändande.

Personlighetsdrag:

  • Impulsivitet och emotionell instabilitet
  • Inlärningssvårigheter och begåvningsnivå
  • Aggressivitet
  • Psykiatrisk Samsjuklighet (ADHD, CD, etc.)
  • Normbrytande beteende och tidig drogdebut
  • Socialt utanförskap

 Familjeförhållanden:

  • Föräldrar med låg ålder & låg utbildning
  • Ensamstående föräldrar
  • Konfliktfyllda hemförhållanden
  • Föräldrar med missbruk och psykiatrisk sjukdom
  • Låg känsla av samhörighet

 Kamratkretsen:

  • Kamrater som uppmuntrar/accepterar missbruk
  • Kamrater med psykiatrisk ohälsa, normbrytande beteende och SUD (Substance Use Disorder)

 Skolan:

  • Skolsvårigheter
  • Bristande skoltrivsel/oklara regler
  • Låga studieambitioner, oklara framtidsplaner
  • Uppväxtmiljön, normer och värderingar i samhället:
  • Bosatt i områden som kännetecknas av:
  • Fattigdom
  • Arbetslöshet
  • Fysiskt förfall och hög kriminalitet
  • Låg respekt för lagar och normer
  • Hög tillgång på droger

Läs mer: ”Risk och prognos i socialt arbete med barn – forskningsmetoder och resultat” av Dagmar Lagerberg och Claes Sundelin (2000) Gothia Förlag,
”Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken?” av Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed, I Socialstyrelsen (red) Barn och unga som begår brott – handbok för socialtjänsten (2009) Socialstyrelsen,
Cowen, E. L. and Work, W. C. (1988), Resilient children, psychological wellness, and primary prevention. American Journal of Community Psychology, 16: 591-607. doi:10.1007/BF00922773

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan minska inflytandet av riskfaktorer. På individnivå har intelligens liksom ett ”lätt” temperament (lätt att anpassa sig till mat, sömn, nya upplevelser och är oftast glad/nöjd) lyfts fram som skyddande. Skyddsfaktorer i omgivningen kan vara möjlighet att leka/umgås med jämnåriga, möjlighet att utöva idrott och motion (påverkar fysisk hälsa, social utveckling och hjärnans mognad). Skyddsfaktorer som är kopplade till föräldrar är känslomässig värme, konsekventa rutiner och regler, åldersadekvata förväntningar, uppmuntran och beröm.

Läs mer: ”Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken?” av Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed,  I Socialstyrelsen (red) Barn och unga som begår brott – handbok för socialtjänsten (2009) Socialstyrelsen
Cowen, E. L. and Work, W. C. (1988), Resilient children, psychological wellness, and primary prevention. American Journal of Community Psychology, 16: 591-607. doi:10.1007/BF00922773

Unga som är privilegierade

Forskning om unga i riskzonen har traditionellt uppmärksammat ungdomar som kommer från svagare socioekonomiska förhållanden. Tankesättet har varit att en begränsad familjeekonomi kan försvåra möjligheten till ett gott föräldraskap, vilket i sin tur ökar risken för psykisk ohälsa och alkohol- och drogmissbruk för unga som växer upp under dessa förhållanden (Levine 2008). Under senare år har dock internationell forskning uppmärksammat en ny riskgrupp för psykisk ohälsa och missbruksproblematik som är unga som växer upp under förhållandevis priviligierade omständigheter. En studie av (Luthar och Becker 2002) visar exempelvis att ungdomar i socioekonomiskt starka geografiska områden utgör en större riskgrupp än andra unga vad gäller psykisk ohälsa, depressioner, ångestproblematik samt alkohol- och drogmissbruk. Den aktuella studien hänvisar till två huvudsakliga förklaringar, dels exceptionellt höga prestationskrav i skolan och i företagna fritidsaktiviteter, dels frånvaro av vuxenkontakt i både emotionell och fysisk mening, eftersom föräldrar i resursstarka välbärgade områden tenderar att ägna mycket tid åt yrkeslivet. Följande riskfaktorer kan finnas i priviligierade miljöer:

  • Tillgänglighet till alkohol och droger (i hemmet och samhället)
  • ”Liberala” attityder (i umgängeskretsen och hos föräldrar)
  • Resurser (råd att köpa)

Ytterligare en riskfaktor är smygreklam i sociala medier som trots lagen att alkoholreklam inte får vända sig till <25 och inte försköna bilden av alkoholkonsumtion.

Läs mer: Hiltunen L. "Lagom perfekt" (2017) Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitet. Doktorsavhandling.
Luthar SS, Becker BE. Privileged but Pressured? A Study of Affluent Youth. Child development. 2002;73(5):1593-610.

Samordnad individuell plan (SIP)

Om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas med samtycke från och, när så är möjligt, tillsammans med den person som är i behov av insatserna. Planen ska tydliggöra vem som gör vad och när. Kommunen och landstinget ska ta initiativ till att upprätta en SIP om de bedömer att en sådan plan behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda. Andra aktörer kan föreslå att en samordnad individuell plan upprättas och även delta i arbetet med planen.

Läs mer/källa: https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/samordnadindividuellplansip.samordnadindividuellplan.html

http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/samordnadindividuellplan-sip#anchor_1

Spice

Spice är den vanligaste benämningen och handelsnamnet på en mängd olika syntetiska cannabisliknande substanser som sprejats på torkade växtdelar avsedda att ge ett rus genom rökning. Spice började lanseras i liten skala i Europa 2004 och sedan dess har försäljningen stadigt ökat. Spice utgörs av en blandning av ett tiotal främst indiska örter och kryddor med effekter efter intag liknande cannabis. Dessa örter kallas bl a för ”Blå Lotus", "Lions Tail" och "Indian Warrior”. Substanserna har psykotropa egenskaper och kallas även för syntetiska cannabinoider (SC). De olika cannabinoiderna har oftast benämning efter den kemiska strukturformeln som är en blandning av bokstäver och siffror, t ex CP 47,497. Denna benämning kan också innehålla initialerna efter den kemist som tagit fram syntesen av substansen, som t ex i olika varianter av substansen JWH (John William Huffman). Syntetiska cannabinoider som Spice påverkar samma receptorer i hjärnan som cannabis och ger liknande effekter, exempelvis avslappning och vid högre doser upprymdhet. Spice kan också ge illamående och trötthet, minnesstörning, förhöjd puls och förhöjt blodtryck, hungerkänslor, panikkänslor, ångest och rastlöshet. Flera personer som använt Spice har råkat ut för förgiftningssymtom av olika slag.  Tecken på överdos kan vara stora pupiller, hyperaktivitet, rastlöshet, bröstsmärtor, hallucinationer och kramper. En överdos innebär en ökad risk för psykos, illamående, kräkningar, kramper och njursvikt. I extrema fall kan man drabbas av epileptiska anfall. 

Läs mer: "Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2011) Studentlitteratur, "Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur,  ”Internetmedicin, fakta om spice” av Kai Knudsen (2014) "Cannabis. En olycklig kärlekshistoria" av Amelie Andersson (2014) Karavan förlag,  https://www.drugsmart.com/fakta/natdroger/ http://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/spice-och-andra-natdroger/

Substansbrukssyndrom

Substansbrukssyndrom är enligt diagnossystemet DSM-V (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) ett problematiskt bruk av substanser som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande med minst två av följande kriterier uppfyllda under en 12-månaders period.

  1. Substans intas ofta i större mängd eller längre tid än vad som avsågs
  2. Önskan om, eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket
  3. Mycket tid ägnas åt att skaffa eller använda substans eller återhämta sig  från substanseffekter     
  4. Sug efter substans
  5. Upprepat bruk vilket leder till misslyckanden inom arbete, skola eller i hemmet
  6. Fortsatt bruk trots konsekvenser av social och mellanmänsklig natur
  7. Sociala, yrkes-eller fritidsaktiviteter överges eller minskas p g a substansbruket
  8. Upprepat bruk i situationer som medför risk för fysisk skada
  9. Fortsatt bruk trots vetskap om fysiska och psykiska besvär orsakat av bruket 
  10. Toleransutveckling 
  11. Abstinens

Observera att de två sista kriterierna inte anses uppfyllda om personen använder opioider, sedativa, hypnotika eller anxiolytika under strikt medicinskt kontrollerade former.

Svårighetsgrad av substansbrukssyndromet graderas enligt följande:

  • Lindrigt: 2-3 kriterier
  • Medelsvårt: 4-5 kriterier
  • Svårt: 6 eller fler kriterier

Läs mer: https://dsm.psychiatryonline.org/

Svampar

Under 1960-talet upptäcktes att vissa svampar kunde ha samma psykedeliska effekter som LSD. Flera svamp- och växtdroger, exempelvis magic mushrooms, ger hallucinogena effekter. Den som tagit drogen upplever att färger blir mer intensiva och känner sig ofta upprymd. Vid större dos kan hallucinogena svampar ge ångest och även leda till drogpsykos. Andra symptom som kan uppstå är muskelpåverkan och medvetslöshet. Hallucinogena svampar kan även ge medvetslöshet.

Läs mer: https://giftinformation.se/temasidor/forgiftningar-vuxna/missbruk/
https://www.drugsmart.com/fakta/
https://www.drogportalen.se/svampar/

AddToAny